Badvett – så badar du säkert
Att bada är minst sagt en folkkär aktivitet. Badhus, strand, pool och vinterbad är bara några exempel på tillfällen. Men det finns också risker med att befinna sig i och vid vatten. Svenska livräddningssällskapet beskriver det som en kraftigt underskattad folkhälsoutmaning. Läs mer om badvett, HLR och andra livsviktiga tips för en trygg tid i vattnet nedan.
Vattensäkerhet
Drunkningsolyckor kan hända överallt där vatten finns: bassänger, sjöar, hav, mindre vattendrag och till och med i badkar. Det kan vara svårt att märka att någon håller på att drunkna då det ofta sker både snabbt och tyst. Därför handlar vattensäkerhet såväl om förebyggande åtgärder som att lära sig att agera rätt om olyckan ändå skulle vara framme.
Förebygg drunkningsolyckor
Det finns en hel del att göra för att minska risken för drunkningsolyckor, både för barn och vuxna. Nedan följer sju allmänna råd för att öka ditt badvett och förebygga olyckor vid vatten:
Lär dig själv och dina barn att simma, och fortsätt att öva på det!
Lämna aldrig barn i vatten utan uppsikt, inte ens för att kolla mobilen lite snabbt.
Använd inte alkohol eller droger i närheten av vatten såsom på stränder eller båtar.
Ha flytväst när du och barnen åker båt, och låt även barnen ha flytväst om de leker nära vatten eller på bryggor.
Hoppa eller dyk aldrig i okänt vatten.
Knuffa aldrig någon annan och håll aldrig fast någon annan i vattnet.
Töm små plastpooler för barn på vatten när de inte används.
Om du ska köpa nya flytvästar till familjen kan du läsa vår guide om hur du väljer rätt flytväst till barnen.
Agera rätt om olyckan är framme
Trots att drunkningsolyckor ofta sker snabbt och tyst finns några tecken som kan indikera att någon håller på att drunkna. Det kan vara svårighet att hålla sig flytande, desperata armrörelser i vattnet och kämpande andning. Däremot är det väldigt få som orkar skrika och ropa på hjälp när de är i nöd i vatten.
Om någon håller på att drunkna är det första du ska göra att ropa på hjälp och ringa 112, eller be någon annan att göra det. Därefter ska du försöka få upp personen ur vattnet, gärna med något redskap såsom en livboj eller något annat som personen kan ta tag i. Använd också redskapet om du behöver simma ut till den som behöver hjälp.
När du fått upp personen ur vattnet behöver du undersöka om personen andas. Lägg personen på rygg och titta om bröstkorgen och magen rör sig. Du kan också lägga ditt öra mot personens mun och näsa för att känna och höra om det strömmar in och ut luft där. Kontrollera också om personen reagerar på tilltal, sväljer eller rör på sig.
Om personen inte andas ska du direkt påbörja hjärt-lungräddning (HLR).
Kolla in ICAs båtförsäkring
Hos ICA Försäkring får du mycket båtförsäkring för pengarna. Du får skydd för skador båten får på sjön och under uppläggningen, skadegörelse och mycket mer.
HLR vid drunkning
HLR består av två moment: bröstkompressioner och inblåsningar. Ju tidigare HLR påbörjas, desto större chans att personen överlever ett potentiellt hjärtstopp. Det bästa är att gå en kurs i HLR för att veta hur du ska agera i en nödsituation. Om du inte har gått en kurs och ställs inför att ge någon annan HLR får du råd av larmoperatören när du ringer 112. Ha gärna telefonen på högtalarfunktion när du ringer så att du har händerna fria.
HLR på en vuxen person består av 30 bröstkompressioner varvat med två inblåsningar. En bröstkompression innebär att du trycker rytmiskt med båda händerna samtidigt på bröstkorgen. Trycket ska vara på din handlov. Oftast behöver man trycka hårdare än vad man tror, bröstkorgen ska gå ned ca 5–6 cm när du trycker.
När du gjort 30 kompressioner klämmer du ihop personens näsborrar och lyfter huvudet bakåt. Gör sedan två inblåsningar med mun mot mun-metoden. Blås in och kolla samtidigt på personens bröstkorg och se till att den höjer sig vid inblåsningen. Därefter återgår du till kompressionerna och upprepar hela processen tills ambulanspersonal är på plats.
HLR på barn vid drunkning
När det kommer till barn beror ett hjärtstopp oftast på att barnet inte kunnat andas, medan det för vuxna oftare beror på hjärtsjukdom. HLR på barn skiljer sig åt beroende på barnets ålder, framför allt om det handlar om ett spädbarn under 1 år.
Om ett barn mellan 0-1 år inte andas eller har en onormal andning ska du omedelbart göra fem inblåsningar. Placera din mun över både barnets näsa och mun samtidigt och blås in den luft du har i din mun, vilket tar ungefär en sekund per inblåsning. Titta på barnets bröstkorg och sluta blås in luft när bröstkorgen höjer sig. Sedan gör du 15 bröstkompressioner på bröstbenets nedre halva med två fingrar, så att bröstkorgen går ned cirka fyra centimeter. Därefter fortsätter du med två inblåsningar och varvar med 15 bröstkompressioner.
När det kommer till barn som är över 1 år behöver du anpassa mängden luft i inblåsningarna efter barnets storlek, och istället för att blåsa in luft i både näsa och mun håller du för barnets näsborrar med fingrarna och blåser in luft i munnen. Sluta blåsa in luft när bröstkorgen höjs. Bröstkompressionerna görs med ena handloven på bröstbenets nedre halva. Hur mycket du ska trycka beror på barnets ålder, men mellan 4–6 cm. Växla mellan två inblåsningar och 15 bröstkompressioner tills ambulans är på plats.
Läs mer om drunkningsolyckor, HLR för vuxna och HLR för barn hos 1177.
Källor: Svenska Livräddningssällskapet och 1177
